Malin Koldenius-stipendiet 2015: Årets pristagare är Adam Nilsson

Nedräkning till Bokmässan 2015... Ready - Steady - GO!

Skolbibliotek Väst på Bokmässan: Möt oss i Nypon Förlags monter C05:22

Skolbibliotek Väst tar för tredje året i rad plats i Nypon Förlags monter i C-hallen.
Upptäck oss lätt genom att spana efter vår roll-up. Se här ovan.

Skolbibliotek Västs plats hos Nypon Förlag är vigd för möten, samtal och kontaktskapande.
Du möter under torsdag och fredag flera av föreningens styrelsemedlemmar.
Under lördag och söndag tar Nypon Förlag över Skolbibliotek Västs närvaro i montern. 

Skolbibliotek Väst delar även ut det årligt återkommande Malin Koldenius-stipendiet.
Plats för årets prisutdelning är Kultur i Västs Berättarscen, belägen i D-hallen.
Utdelningstillfälle är torsdag, klockan 17.00.
Årets pristagare kommer att avslöjas i förväg på bloggen, men först i samband med starten av årets mässa. Torsdag förmiddag gäller!

Skolbibliotek Väst genomför för tredje året i rad intervjuer med kända skolbiblioteks-profiler.
Aktuella teman och händelser inom området lyfts på ett fördjupande sätt.
Publicering sker här på bloggen allt eftersom.
I år märks främst tre attraktiva aktörer på området:
Sofia Malmberg. I år liksom under förra årets Mässa aktuell med ny bok på BTJ Förlag.
Magnus Sjöberg. Ansvarig för digitala medier på Göteborgs Skolbibliotekscentral, samt för året ny styrelseledamot i Skolbibliotek Väst.
Anette Holmqvist. Skolverket. Ansvarig för bland annat Kolla Källan och Skolbiblistan i Sverige.

Om du har frågor, funderingar, eller varför inte heta tips på ytterligare intressanta personer för intervju/reportage, hör av dig till oss fredrik@skolbibliotek.se  

Väl mött!

Kallelse – Årsmöte Skolbibliotek Väst

Välkommen till Skolbibliotek Västs årsmöte 2015.

I år tar årsmötet vid i Kultur i Västs lokal Carlous Rex  http://www.kulturivast.se/kontakt , Rosenlundsgatan
4, Göteborg (centralt beläget, nära Feskekörka) Onsdag 27 maj kl. 18.00-20.00

Mötet kommer att vigas åt genomgång av föreningens
verksamhetsberättelse, samt val av ny styrelse.

Under årsmötesförhandlingarna bjuder föreningen naturligtvis på något att äta och
dricka. 

Medlem i SBV går in gratis. Icke medlem betalar 200:- och blir samtidigt medlem i föreningen. Medlemskap gäller mellan årsmöten. (Det går även bra att lösa medlemskap direkt i dörren under årsmötesdagen.)

Anmäl dig genom att skicka ett mejl till: fredrik.ernerot@vastra.goteborg.se

OBS! Medlemmar som vill att en viss fråga tas upp till

beslut skall skriftligen anmäla den till styrelsen.

Väl mött! 

/ Skolbibliotek Västs styrelse

Biblioteksbladet uppmärksammar årets Malin Koldenius-stipendie

I det senaste numret av BBL hamnar som sig bör Bok- och Bibliotek 2014 i strålkastarljuset. Bland den stora mängd priser som delas ut under Mässan väljer tidningens redaktion att lyfta fram årets Malin Koldenius-stipendie. Skolbibliotek Väst tackar och bockar och sällar sig åter till den taktfasta skara som även fortsatt applåderar årets pristagare.

Hur skapas världens bästa skolbibliotek? Före detta rektor Börje Ehstrand vet

Onsdagens heldagskonferens i Göteborg Skoldag - läsning, lärande och kunskap? avslutas med en timmes gemensam diskussion. En av konferensens tre talare är Börje Ehstrand. Före detta rektor på Rinkeby-skolan och skapare av flera framgångsrika skolbibliotek. 
En sista riktad fråga summerar Ehrstrands minst sagt levande framträdande tidigare under dagen. 

Hur skapas världens bästa skolbibliotek?

Om barnen ska få kunskaper snabbt, levande kunskaper, då måste man utnyttja genvägarna. Den viktigaste genvägen för eleven är att läsa många böcker tidigt. Sen ska de fortsätta att läsa böcker i tidig ålder, men också ta till sig andra människors tankar, funderingar och problemlösningar. Det är väldigt mycket av det här som ingår i böcker. Där finns många tankar som berikar livet. Det kan man inte bara avstå ifrån. 

När man resonerar med lärarna på det här viset så kommer de fram till att vi måste prioritera ett bra skolbibliotek och en välutbildad skolbibliotekarie, så vi får det stöd i lärarlaget som vi efterlyser och behöver. Jag tyckte själv att det var väldigt kloka tankar av lärarna på Rinkeby-skolan, då det var just lärarna som drev på mest i det här. Jag var bara en hantlangare, kan man säga. Det var lärarna som gjorde jobbet. 

Jag är glad att jag fick vara hantlangare. Att jag fick vara med och utveckla skolbiblioteken på bland annat Rinkeby-skolan. Det tog oss emot toppen. Av 120 skolor i Stockholm placerade vi oss på de åtta främsta platserna. Det här berodde på vår medvetna satsning från skolledning, lärare och stadsdelsbiblioteket. Sen måste man ha en bra relation till politiker och chefer om det här ska kunna gå igenom. Det är dessutom ett stort arbete med nätverk som hjälper till att driva på allt det här, så det blir utveckling av det hela. Hjälp och stöd av varandra - för att hjälpa andra, men man behöver hjälp själv också. Det var därför vi integrerade politikerna i området och lät de ha sina möten hos oss på skolan. Då såg de att det vi gjorde var bra.



Börje Ehrstrand: Rektor i Rinkeby 1989-2012. Tidigare klass- special– matematik- och språklärare. Har bland annat erhållit Kunskapspriset på 250 000 kronor, Utbildningsakademins stora pris och Nordiska skolledarpriset. 

Skolorna i Rinkeby satsar mest i Stockholm på välutrustade skolbibliotek och ser läsning och ständig språk- och kommunikationsutveckling som nyckeln till framgång i alla ämnen. Framtidens vinnare har ett rikt språk och är duktiga kommunikatörer. Genvägen till ett rikt språk är att läsa många böcker tidigt.


Länk till konferensprogram: http://skolbibliotekvast.blogspot.se/2014_08_01_archive.html 

Intervjuserie Bokmässan 2014: Skolbiblioteksforskare Louise Limberg, del 1

En serie intervjuer med fokus på skolbibliotek och lärande lanseras härmed på Skolbibliotek Västs blogg. För andra året i rad tas tillfället i akt när Bokmässan träffar Göteborg. Centrala profiler på området bjuds in till samtal och diskussion. Aktuella och relevanta punkter behandlas, allt i rask takt. I år med bland annat skolbiblioteksprojekt, bokutgivningar och satsningar på MIK (Medie- och informationskunnighet) som återkommande häftstift på agendan.

Inbokat möte med Sveriges välkända skolbiblioteksforskare Louise Limberg, är igång långt innan intervjun rent formellt tar vid. Eller intervju… Det handlar här mer om ett öppet samtal. Ett samtal utan traditionellt strikta gränser. Ett samtal omkring det mesta av betydelse när det kommer till lärande, och då i synnerhet skolbibliotek. När sen inspelning väl tar vid, är diskussionen om förra årets uppmärksammade utgåva Skolbibliotekets roller i förändrade landskap (BTJ Förlag, 2013) redan i full gång. Bara att hänga med på resan folks. Vi kör.

Alltså, när boken Skolbibliotekets roller i förändrade landskap kom ut, så sågs den snarast som en unik utgåva i sitt slag…

Jo, du skrev det i din blogg efter den konferens vi hade i Göteborg och då protesterade jag. Det eftersom jag gjorde en forskningsöversikt som kom ut redan tio år tidigare. Boken kom ut 2002 och var en forskningsöversikt över skolbiblioteksområdet.

Men kom den ut på det sätt som förra årets bok gjorde?

Ja, det gjorde den väl. Jag tror att det var Skolverket som gav ut den. Alltså, jag gjorde två olika böcker och blandar ihop de båda. Den ena boken var en forskningsöversikt, om sambandet mellan informationssökning och lärande. Den andra boken heter Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt (Skolverket, 2002).

Här leder Louise Limberg in samtalet på en tredje bok skriven på området. En bok som kom ut 1990. Det blir lite skratt mellan varven, det ska sägas. Men så är huvudpersonen lite av en legend på området. En legend som dessutom får chansen att prata fritt. En röd tråd i samtalet är därför inte alltid fallet, sagt för att om inte annat, ha ryggen någorlunda fri…

Varför kom då förra årets bok ut?

Därför att den förra var för gammal. Det kom väldigt många frågor från fältet. Vi som då jobbade på BHS (Bibliotekshögskolan i Borås) upplevde att det kom förfrågningar från folk. Vi mötte folk under konferenser och så vidare. De frågade om det inte ska komma en ny översikt, eller en ny upplaga.

Den gamla boken var väl bra så länge den fungerade. Framför allt har det hänt mycket under tiden som gått. Skolreformer och nya läroplaner var en sak, men det var så oerhört mycket som var annorlunda i medievärlden.

Det höll därför inte riktigt, då det knappt fanns någonting med om digitala medier. Om sociala medier fanns ingenting alls.

Om man nu inte skulle ha läst boken, så kan ändå dispositionen visa att det fanns en avsikt att få med vissa valda delar den här gången.

Det är riktigt. Där skulle finnas ett historiskt perspektiv, en presentation och analys av villkor för skolbibliotek så som dessa kan utläsas via aktuella styrdokument, institutioner och intressenter på området. En nyhet i relation till tidigare böcker är ett fylligt kapitel om samspel mellan forskning och yrkespraktik på skolbiblioteksområdet. Därefter ägnas ett kapitel vardera åt skolbibliotekets kärnverksamheter, läsfrämjande respektive informationskompetens.

Om vi koncentrerar oss på den biten som du har skrivit, den som tecknar ned översikten av området skolbibliotek ur ett historiskt perspektiv. Det vore intressant att höra något om hur du angrep hela det här området som kapitlet spänner över, ungefär hundra år. Hur gick det till?

Det är sådant som går att göra när man är väl förtrogen med ett område. Jag hade året innan skrivit ett fylligt kapitel i den antologi som kom ut hundra år efter den första biblioteksförfattningen. Det var en bok där redaktörerna var Anders Frenander och Jenny Lindberg (Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år, Bibliotekshögskolan i Borås, 2012). I den boken hade jag ett kapitel om skolbibliotekets historia 1911 till 2011. För den studien hade jag redan gått igenom ett stort material.

Hur framställs perioden i boken?

Det var mycket fokus på politiska dimensioner, eftersom boken som helhet handlade om bibliotekspolitik under hundra år. Det är inte det enda jag har gjort i bibliotekshistoria. Jag har undervisat på området och skrivit andra texter. Det är klart att jag går tillbaka och tittar, läser i källor vad som sagts och skrivits. Men, som sagt, jag är väl förtrogen med området som sådant.

Du känner dig bekväm kan man säga?

Ja, absolut. Jag har ju jobbat med området så länge.

Vad är dina reflektioner omkring hela den här långa perioden på hundra år?

Det är inte enkelt att säga så här rätt upp och ned, men jag vet att jag slutade mitt kapitel om vad som var återkommande och vad som samtidigt var väldigt annorlunda. De saker som var beständiga omkring skolbibliotek och de människor som ägnade sig åt detta under de tidigare decennierna under 1900-talet. De brottades delvis med samma sak.

De var upptagna av barns läsförmåga, läsutveckling, läsinlärning och läsförståelse.

Det talades inte direkt om informationssökning då, utan mer om att eleverna skulle lära sig att använda olika typer av facklitteratur för att lära sig om olika ämnen. De var upptagna av att skolbibliotekets verksamhet och material skulle vara användbart för det som eleverna skulle lära sig i skolan. Sen hade de också en idé om att de kunde stötta eleverna i deras fritidsläsning. På det sättet är det mycket som är gemensamt, men sen är villkoren för hur man jobbar helt annorlunda.

Skolan idag är väldigt annorlunda… Det kan man alltid diskutera för övrigt. Men grundläggande är det samma mål det handlar om. Någonstans är det grundläggande att man har strävat efter att eleverna ska bli fullvärdiga medborgare i ett demokratiskt samhälle. Sen formuleras det på olika sätt.

Värdegrund och mål är rätt så lika alltså?

Ja, men sen är de pedagogiska metoderna väldigt annorlunda. Villkoren för lärandet. Samhället som sådant. Vilka som går i skolan inte minst. Hela internationaliseringen av det svenska samhället.

Sen har vi nu de helt nya medievärldarna. Alltså, när böcker för 100 år sen var dyrgripar och där det i många hem för 50-70 år sen bara fanns Bibeln och Postillan fortfarande, så går det nästan inte att föreställa sig hur mediesituationen förändrats.

Inte minst gäller det villkoren för barns läsande idag, i synnerhet i de nya digitala världarna, där det också kan vara svårt för de vuxna i skolan att följa med barnen. Dagens skola ställer stora krav på elevers självständiga lärande. Det förekom självständiga uppgifter, även på 1920-talet, men det är praxis nu för tiden – att eleverna själva ska ta sig an uppgifter, som till exempel projektarbete, enskilt eller i grupp.

Det grundar sig i pedagogiska metoder och teorier. Sen finns det politiska förtecken omkring det här också.

Just de politiska frågorna är något du tar upp i boken. Frågor på politisk nivå faller ofta samman på grund av olika uppfattningar på området, beroende på vilka som tagit beslut…

Nu blev det inte så olika. Det var ju det som visade sig.

Först en bibliotekslag på 1900-talet. Sen den senaste skollagen och den nya bibliotekslagen på det. Lagen har kommit till, men det finns inga instrument för att genomföra eller följa upp den. Allting lämnas till kommunal och lokal nivå, där makten finns över skolan. Det finns väldigt många dåliga skolbibliotek fortfarande.

Du som har verkat så länge inom området och som ser de brister som fortfarande finns. Visst, de goda exemplen finns, men i det stora hela finns mycket kvar att göra. Vad är det som behövs göras idag, så det i praktiken blir en likvärdighet på området?

Tittar man på kommunal nivå så finns det goda exempel. Jag träffade precis en person som jobbat som skolbibliotekssamordnare i Jönköping och nu flyttat till Linköping. Hon var överlycklig. Linköping är ett exempel på en väldigt bra kommun. Men då finns det en skoldirektör där. Han var i Växjö tidigare.

Du syftar här på Lars Rejdnell?

Ja, precis. Vissa personer med makt som på något sätt kan utskilja det här och som tror att det här är värt att satsa på. Personer som arbetar målinriktat, med tydliga strategier, allt för att kunna göra den typen av satsningar.

Nu finns den nya skollagen och den nya bibliotekslagen, men det finns väl inga uttalade sanktioner vad jag vet.

Efter att boken kom ut, vilket var inför förra årets Bokmässa. Vad har hänt?

Den blev väldigt väl mottagen. Många av oss som har varit med och skrivit boken, inte bara jag, har varit inbjudna talare på en rad olika konferenser, i en rad olika sammanhang. I akademiska miljöer och ute på fältet. På bibliotekskonferenser i olika sammanhang. Vi har inte fört någon statistik, men Cecilia Gärdén, Helena Francke, Mats Dolatkhah och Anna Hampson Lundh har föreläst en hel del. Jag har själv varit ute flera gånger och boken har fått bra gensvar, både i politiska, akademiska och rent professionella sammanhang. Det är glädjande och känns väldigt bra. Det i sig har ett värde, men en sak som samspelar med detta och som är väldigt intressant, är vad jag sett i år omkring MIK (medie- och informationskunnighet). Det är ett begrepp som väldigt snabbt fått en stor spridning.

Ett begrepp som inte ens Skolverket använder sig av… än.

Jag vet det och jag har all respekt för att de inte gör det.

Här kommer vi med hjälp av Louise Limberg själv oavkortat in på området MIK. Ett område som redan tidigt var planerat att beröras - dels då MIK idag är på mångas läppar, dels för att bibliotekarie Sofia Malmberg ingår i årets intervjuserie från Bokmässan. En bibliotekarie som i år fått sin bok ”Bibliotekarien som medpedagog” utgiven på BTJ Förlag. Intervjun med Sofia Malmberg går redan nu att läsa här på bloggen.

Fortsättningen på den här intervjun publiceras även den på bloggen, då som en andra del på ett längre samtal om allt från - Skolbibliotekets historia i Sverige till det ”nya” (men ännu inte vedertagna) begreppet MIK.