Under Bokmässan 2010 delades för första gången Malin Koldeniusstipendiet ut!
Stipendiet delas ut till den lärare i Västra Sverige, som på ett förtjänstfullt sätt använder sig av skolbiblioteket på sin skola.
Årets vinnare, och därmed den första som lyfter stipendiet, som är instiftat av Skolbibliotek Väst, är Lovisa Skoog på Hulebäcksgymnasiet i Mölnycke
http://www.framsidan.net/2010/09/varldspremiar-pa-massan/
Reaktionerna efter utdelningen av stipendiet lät inte vänta på sig. Många är de som uppmärksammat Lovisa och stipendiet. Skolbibliotek Väst hörde därför nyligen av sig till stipendiaten för att få reda på hur hon upplever stipendiet, och vad det bidragit till i hennes vardagliga arbete. Här hennes berättelse.
Frågan var hur jag upplever att stipendiet påverkat mig och mitt arbete - Det har det!
För det första handlar det om ett erkännande - sådant som alla människor behöver lite då och då för att palla med att vara just människa. En klapp på axeln, ett "bra jobbat". Men det handlar också om erkännande genom andras nyfikenhet på vad jag pysslar med - som vi också behöver. Ett nyfiken - vad gör du, hur gör du?
Båda dessa saker har jag fått genom stipendiet. Den nyfikna frågan - hur gör du - är ju basen för stipendiet (även om det nu inte var jag själv som fick den ursprungliga frågan utan det var ju den som nominerade mig som fick svara första gången). Någon frågade mig och var intresserad av vad jag gör. Klapp på axeln har jag fått först på mässan och sen via mina kollegor som grattat mig.
Båda dessa saker är ju tillfälliga injektioner och skulle kunna stanna vid det - kul att någon ser vad jag gör och vill veta något om det.
Men för mig har det också inneburit ett "i andra hand" - Nämligen en förstärkt vilja att arbeta vidare med dessa tankar kring hur skola och bibliotek kan mötas kring den allt mer viktiga frågan om informationskompetens. Det har stärkt mig i mitt dagliga arbete att tillsammans med eleverna bygga denna kompetens, men det har också lett till en vilja att sprida dessa tankar och kunskaper på ett lite större sätt. I mina tankar ligger kanske en bok, ett slags läromedel, något på webben. På Hulebäcksgymnasiet har vi sedan länge tillbaka arbetat fram ett gemensamt verktyg för hur vi skriver text kallat "HuleSkriv". Nu funderar jag på om vi inte skulle kunna göra något liknande - Arbeta fram ett verktyg för informationskompetens. Det finns för all del redan en bas för detta som tagits fram av en grupp, men jag tror vi skulle kunna arbeta vidare på detta för att skapa ett koncept som inte bara kommer oss och våra elever till godo, utan också andra elever - och till sist kanske alla i vårt samhälle. I valfrihetens tidevarv är ju informationskompetens och källkritik kanske de viktigaste förmågorna du behöver.
Vill du komma i kontakt med Lovisa. Vänd dig direkt Hulebäcksgymnasiet!
/Skolbibliotek Väst.
tisdag 26 oktober 2010
torsdag 9 september 2010
Monterprogram 2010 - Skolbibliotek.se
Bok och Biblioteksmässan 2010 Göteborg 23-26 september
Monterprogram Skolbibliotek.se - Monter E01:02 (E-hallen)
Torsdag
11.00-11.45 "Things dont happen by themselves!"
En resa genom de nationellt uppmärksammade skolbibliotekssatsningarna:
SMILE & Många SMILE. Med blicken riktad mot Framtiden!
Medverkande: Helle Barrett, Pedagogiska Centralen, Malmö.
12.00-12.15 Framtidens Skolbibliotek.
OBS! Samtalet börjar på Biblioteksscenen i E-Hallen.
Det händer enormt mycket på skolbiblioteketsfronten i Sverige i år.
Följ med och delta i ett lika viktigt som spännande samtal!
Medverkande: Cecilia Bengtsson, Skolbibliotek Öst &
Fredrik Ernerot, Skolbibliotek Väst
12.15-12.45 Fortsättning: Framtidens Skolbibliotek.
OBS! Samtalet fortsätter i monter Skolbibliotek.se
13.00-14.00
Prisutdelning: Årets Skolbibliotekarie 2010.
1. 13.00-13.15 Prisutdelning på Biblioteksscenen i E-Hallen
2. 13.15-14.00 Årets Skolbibliotekarie 2010 firas i monter: Skolbibliotek.se!
Årets skolbibliotekarie presenteras/intervjuas!
Frågestund och fotosession utlovas!
Kom och var med i firandet!
Arr: Sveriges Skolbiblioteksföreningar/Bonnier Carlsen
Medverkande: Pristagare Elisabet Niskakari, Möllevångsskolan, Malmö.
Medlemmar ur juryn för Årets skolbibliotekarie.
Fredag
11.00-11.45 Revolution inte evolution.
Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun
berättar tillsammans med Linda Spolén, Årets Skolbibliotekarie 2007,
om deras gemensamma skolbiblioteksutvecklingsarbete på Ekerö.
Medverkande: Cecilia Bengtsson & Linda Spolén, Ekerö.
12.00-12.30 Skolbibliotek och Kvalité.
Hur ser rektorer, skolbibliotekarier och skolinspektörer på kvalitet?
Ta del av vad Maud Hell kommit fram till i sin magisteruppsats
"Skolbibliotek och Kvalité".
Läs mer på: http://bada.hb.se/handle/2320/6385
Maud har tidigare skrivit den populära boken Utveckla skolbiblioteket.
Medverkande: Maud Hell, Skolbibliotekscentralen, Lund.
13.00-13.45 Nationella Skolbiblioteksgruppens Kunskapsöversikt 2010
Ett ingående samtal om en, av Nationella Skolbiblioteksgruppen,
för året framtagen Kunskapsöversikt. En publikation som redogör för
skolbiblioteksområdet i Sverige under 2000-talet.
Här hamnar den för första gången exklusivt under lupp.
För att vara säker på en plats i montern –
Var ute i god tid! Det här får inte missas!
Medverkande: Madeleine Hjort, Ordförande i Nationella Skolbiblioteksgruppen & Fredrik Ernerot,
Representant för Skolbiblioteksföreningarna i
Nationella Skolbiblioteksgruppen.
14.00-14.30 VÄRLDSPREMIÄR - Utdelning av Malin Koldenius stipendiet!
Instiftat 2010 av Skolbibliotek Väst – Som en hyllning till skolbibliotekets
moder i Västra Götaland Malin Koldenius. Ett stipendie som delas ut till en
lärare som, inom Västra Götalandregionen, på ett förtjänstfullt sätt verkat
för användandet av skolbiblioteket på sin skola.
Medverkande: Stipendiat Lovisa Skoog, Hulebäcksgymnasiet,
Härryda Kommun. Malin Koldenius & Johanna Pettersson,
ledamot Skolbibliotek Väst.
15.00-15.45 Mediacenter i Umeå - Det digitala skolbiblioteket är här!
En regional satsning som fått stor uppmärksamhet i Sverige
under det gångna året. Mediacenters digitala Webb och verksamhet,
unik i sitt slag. Lyssna, njut och lär!
Medverkande: Jenny Engström, Mediacenter, Umeå.
FÖR MER INFORMATION:
Kontakta monteransvarig:
Fredrik Ernerot
fredrik@skolbibliotek.se
www.skolbibliotek.se
måndag 29 mars 2010
KB VAR I STAN!
Tidigare annonserat på SBV Blogg: En rapport om KBs nya uppdrag, direkt från det dialogmöte som gjorde nedslag i Göteborg, onsdag 23e mars.
Frågor om skolbibliotek ställdes, svar och kommentarer gavs. Om vad?
Inledningsvis kan nämnas att Stenhammarsalen på Göteborgs Stadsmuseum var ungefär halvfull, vilket betyder en publik på runt 100 personer. En publik som under den första timmen, av två (10-12), fick ta del av information om Kungliga Bibliotekets (KB) nya uppdrag:
- Att driva biblioteksfrågor på nationell nivå.
- Att främja biblioteksutveckling för samtliga av landets bibliotekstyper,
bland annat skolbibliotek.
För full information om uppdraget: http://planarbete.kb.se/
Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie, samt ytterligare två kollegor från KB (Barbro Thomas och Mats Herder) utgjorde under passet panel för det utannonserade dialogmötet. De ställde inför dagen fyra centrala frågor:
• Vilka områden är lämpliga för nationell samverkan och samordning?
• Hur kan KB utnyttja sin erfarenhet från samverkan inom universitetsvärlden?
• Vilka extra resurser och nya kompetenser behövs?
• Hur ska inflytandestrukturen se ut?
Om första halvan av dialogmötet, utifrån skolbiblioteksperspektiv, kan bland annat sägas följande:
Skolbiblioteken (som ny bibliotekstyp för KB), kom att återkomma, under bara den första timmen av passet, i snitt en gång var 10e minut! Skolbiblioteken kallades en hjärtefråga, en bibliotekstyp som måste lyftas och sättas fokus på och så vidare...
En rapport hade redan tidigare nått mig om att motsvarande dialogmöte i Stockholm uteslutande handlat om skolbibliotek, därför hade jag stora förväntningar på mötet.
Något som är och har varit inför uppdraget, har varit den Samrådsgrupp (se länk ovan) som av KB själva instiftats, och som i veckan hade sitt andra och sista möte. Motivet till bildandet av gruppen har för KB varit att få klargjort vad som är att prioritera i uppdraget, och att ställning till hur resurser ska fördelas.
Skolbiblioteken har fått representation genom Skolverkets Anette Holmqvist, som också, tillsammans med sin kollega Inger Tinglev, står bakom uppstarten av Skolverkets referensgrupp för Skolbibliotek, där undertecknad representerar Västra Sverige.
Det är av betydelse för dialogmötets efterföljande frågestund att känna till nämnda bakgrund, då en av två frågor/kommentarer handlar om just referensgruppen på Skolverket.
Men den första kommentaren med efterföljande fråga (som jag inte kunde sitta tyst med), bottnar sig i ett uttalande från panelen, som hävdar att skolbiblioteken praktiskt taget tagits upp vid varje dialogmöte. Barbro Thomas beskriver det så här:
- När vi nu fått en extra budget (siffrorna 8-10 miljoner är enligt panelen en trolig summa) att använda för prioriterade bibliotekstyper, så har det setts som att det ska hällas en hel hög med pengar över skolbiblioteken och att KB i princip ska rädda skolbiblioteken. Men det ska man ha klart för sig, att det kommer aldrig att ske. Inte på det sättet.
Gunnar Sahlin kommenterar saken vidare.
- Det kanske egentligen inte behöver läggas pengar på skolbiblioteken alls. Det kanske löser sig ändå.
När frågestunden är igång, och kulturförespråkare, folkbiblioteksanhängare med flera luftat sig (mycket handlar om oro, invändningar, kritik och frågetecken) så för jag skolbiblioteken på tal.
Efter en presentation, där beröringspunkter som just Anette Holmqvist, Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek, Nationella Skolbiblioteksgruppen och Skolbibliotek Väst leder till nickningar bland panelmedlemmarna, ber jag att få ta tillfället i akt och klargöra att det krävs en nyansering av det olyckliga uttalandet om ”pengarpåsar över skolbiblioteken”. Jag menar att det är ett direkt opassande utfall, och att de som seriöst driver skolbiblioteksfrågor idag aldrig kommer att stå bakom den typen av retorik. Nu har nickningarna bytts ut mot leenden och tystnad råder i salen.
Jag ber Gunnar Sahlin att förtydliga sitt uttalande om att det kanske inte behövs läggas pengar på skolbiblioteken.
- Jag anser det först och främst vara skolpolitikers ansvar att ge de medel som krävs, så att skolbiblioteken får en chans att höja sig som den verksamhet av skolan de egentligen är. Skolpolitiker har tidigare inte brytt sig om skolbiblioteken. Men när det nu händer saker på området, då måste de bestämma sig. På alla nivåer. Regering och kommuner. Jan Björklund, Cecilia Wikström med flera driver nu frågan framåt och då gäller det att vara med. Här måste bara kommunerna bestämma sig, och det en gång för alla.
En av de övriga panelmedlemmarna lägger också till vikten av att en definition av skolbiblioteksverksamheten sker, liksom en grundlig översyn av bemanningsbehoven.
Känns det här igen, eller vad?
Jag kommenterar nu återigen Skolverket (vilka av panelen lovordas gång efter annan, då Skolverket, liksom Statens kommuner och landsting SKL, varit mycket aktiva i Kbs samrådsgrupp), och referensgruppen för skolbibliotek. Jag gör klart att det vore högst önskvärt om KB på något sätt kunde samarbeta, eller kanske ingå i referensgruppen. Nu nickas det för fullt igen!
Kommentarerna från panelen blir att de noterar förslaget och tar det med sig från mötet. De gör även klart att de kommer att göra allt de kan för att hitta bra vägar till samverkan.
Avslutningsvis kan nämnas att Gunnar Sahlin återigen tar till orda och nu är han ordentligt engagerad, något han också gör klart för publiken och samtidigt ursäktar sig för (skratt från publiken).
- Jag vet att Sverige sjunkit i ranking på världslistan över läskunnighet. Det är något som inte kan accepteras. Här ska skolbiblioteken spela en klar roll framöver. Jag vill återigen betona vikten av att skolbiblioteksverksamheten lyfts fram som en pedagogisk verksamhet. Bland annat måste informationssökning ingå i verksamheten om det ska bli kvalité i lärandet.
Nu är det jag som sitter och nickar. Det finns inget mer att tillägga, så jag säger:
- Gott och tack!
SÅÅÅ... Nästa steg för KB är att bilda en grupp för skolbibliotek!
Fortsättning följer…
Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.
Frågor om skolbibliotek ställdes, svar och kommentarer gavs. Om vad?
Inledningsvis kan nämnas att Stenhammarsalen på Göteborgs Stadsmuseum var ungefär halvfull, vilket betyder en publik på runt 100 personer. En publik som under den första timmen, av två (10-12), fick ta del av information om Kungliga Bibliotekets (KB) nya uppdrag:
- Att driva biblioteksfrågor på nationell nivå.
- Att främja biblioteksutveckling för samtliga av landets bibliotekstyper,
bland annat skolbibliotek.
För full information om uppdraget: http://planarbete.kb.se/
Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie, samt ytterligare två kollegor från KB (Barbro Thomas och Mats Herder) utgjorde under passet panel för det utannonserade dialogmötet. De ställde inför dagen fyra centrala frågor:
• Vilka områden är lämpliga för nationell samverkan och samordning?
• Hur kan KB utnyttja sin erfarenhet från samverkan inom universitetsvärlden?
• Vilka extra resurser och nya kompetenser behövs?
• Hur ska inflytandestrukturen se ut?
Om första halvan av dialogmötet, utifrån skolbiblioteksperspektiv, kan bland annat sägas följande:
Skolbiblioteken (som ny bibliotekstyp för KB), kom att återkomma, under bara den första timmen av passet, i snitt en gång var 10e minut! Skolbiblioteken kallades en hjärtefråga, en bibliotekstyp som måste lyftas och sättas fokus på och så vidare...
En rapport hade redan tidigare nått mig om att motsvarande dialogmöte i Stockholm uteslutande handlat om skolbibliotek, därför hade jag stora förväntningar på mötet.
Något som är och har varit inför uppdraget, har varit den Samrådsgrupp (se länk ovan) som av KB själva instiftats, och som i veckan hade sitt andra och sista möte. Motivet till bildandet av gruppen har för KB varit att få klargjort vad som är att prioritera i uppdraget, och att ställning till hur resurser ska fördelas.
Skolbiblioteken har fått representation genom Skolverkets Anette Holmqvist, som också, tillsammans med sin kollega Inger Tinglev, står bakom uppstarten av Skolverkets referensgrupp för Skolbibliotek, där undertecknad representerar Västra Sverige.
Det är av betydelse för dialogmötets efterföljande frågestund att känna till nämnda bakgrund, då en av två frågor/kommentarer handlar om just referensgruppen på Skolverket.
Men den första kommentaren med efterföljande fråga (som jag inte kunde sitta tyst med), bottnar sig i ett uttalande från panelen, som hävdar att skolbiblioteken praktiskt taget tagits upp vid varje dialogmöte. Barbro Thomas beskriver det så här:
- När vi nu fått en extra budget (siffrorna 8-10 miljoner är enligt panelen en trolig summa) att använda för prioriterade bibliotekstyper, så har det setts som att det ska hällas en hel hög med pengar över skolbiblioteken och att KB i princip ska rädda skolbiblioteken. Men det ska man ha klart för sig, att det kommer aldrig att ske. Inte på det sättet.
Gunnar Sahlin kommenterar saken vidare.
- Det kanske egentligen inte behöver läggas pengar på skolbiblioteken alls. Det kanske löser sig ändå.
När frågestunden är igång, och kulturförespråkare, folkbiblioteksanhängare med flera luftat sig (mycket handlar om oro, invändningar, kritik och frågetecken) så för jag skolbiblioteken på tal.
Efter en presentation, där beröringspunkter som just Anette Holmqvist, Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek, Nationella Skolbiblioteksgruppen och Skolbibliotek Väst leder till nickningar bland panelmedlemmarna, ber jag att få ta tillfället i akt och klargöra att det krävs en nyansering av det olyckliga uttalandet om ”pengarpåsar över skolbiblioteken”. Jag menar att det är ett direkt opassande utfall, och att de som seriöst driver skolbiblioteksfrågor idag aldrig kommer att stå bakom den typen av retorik. Nu har nickningarna bytts ut mot leenden och tystnad råder i salen.
Jag ber Gunnar Sahlin att förtydliga sitt uttalande om att det kanske inte behövs läggas pengar på skolbiblioteken.
- Jag anser det först och främst vara skolpolitikers ansvar att ge de medel som krävs, så att skolbiblioteken får en chans att höja sig som den verksamhet av skolan de egentligen är. Skolpolitiker har tidigare inte brytt sig om skolbiblioteken. Men när det nu händer saker på området, då måste de bestämma sig. På alla nivåer. Regering och kommuner. Jan Björklund, Cecilia Wikström med flera driver nu frågan framåt och då gäller det att vara med. Här måste bara kommunerna bestämma sig, och det en gång för alla.
En av de övriga panelmedlemmarna lägger också till vikten av att en definition av skolbiblioteksverksamheten sker, liksom en grundlig översyn av bemanningsbehoven.
Känns det här igen, eller vad?
Jag kommenterar nu återigen Skolverket (vilka av panelen lovordas gång efter annan, då Skolverket, liksom Statens kommuner och landsting SKL, varit mycket aktiva i Kbs samrådsgrupp), och referensgruppen för skolbibliotek. Jag gör klart att det vore högst önskvärt om KB på något sätt kunde samarbeta, eller kanske ingå i referensgruppen. Nu nickas det för fullt igen!
Kommentarerna från panelen blir att de noterar förslaget och tar det med sig från mötet. De gör även klart att de kommer att göra allt de kan för att hitta bra vägar till samverkan.
Avslutningsvis kan nämnas att Gunnar Sahlin återigen tar till orda och nu är han ordentligt engagerad, något han också gör klart för publiken och samtidigt ursäktar sig för (skratt från publiken).
- Jag vet att Sverige sjunkit i ranking på världslistan över läskunnighet. Det är något som inte kan accepteras. Här ska skolbiblioteken spela en klar roll framöver. Jag vill återigen betona vikten av att skolbiblioteksverksamheten lyfts fram som en pedagogisk verksamhet. Bland annat måste informationssökning ingå i verksamheten om det ska bli kvalité i lärandet.
Nu är det jag som sitter och nickar. Det finns inget mer att tillägga, så jag säger:
- Gott och tack!
SÅÅÅ... Nästa steg för KB är att bilda en grupp för skolbibliotek!
Fortsättning följer…
Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.
lördag 27 mars 2010
Inom kort...
KB VAR I STAN!
Inom kort:
En rapport om KBs nya uppdrag, direkt från det dialogmöte
som gjorde nedslag i Göteborg i veckan.
Frågor om skolbibliotek ställdes, svar och kommentarer gavs. Om vad?
Inom kort, inom kort...
Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst
Inom kort:
En rapport om KBs nya uppdrag, direkt från det dialogmöte
som gjorde nedslag i Göteborg i veckan.
Frågor om skolbibliotek ställdes, svar och kommentarer gavs. Om vad?
Inom kort, inom kort...
Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst
tisdag 29 december 2009
Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen!
Ni som tog del av blogginlägget: Steg 1 - KB kopplas på fallet, publicerat här, i början av december, vet att en del väsentliga frågor ställdes omkring Kungliga Bibliotekets uppdrag: Att vara huvudansvariga för biblioteksfrågor och biblioteksutveckling nationellt...
Låt oss därför ta en närmare titt på de frågor som ställdes, samt eventuella svar som nått oss på vägen mot Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen:
1. Om skolbiblioteksfrågor och övergripande skolbiblioteksutveckling ska ligga på KB.s bord i framtiden... Vem/vilka ska driva den utvecklingen?
Svar: Övergripande frågor och utveckling som berör Sveriges skolbibliotek ska vara en del av KB.s uppdrag, det vet vi helt säkert nu. Vi vet också att ett antal personer på KB ska ansvara för uppdraget. Dessutom ska ett Nationellt Samråd bildas, innehållande representanter från olika bibliotekstyper.
Vi vet även att en förfrågan, om medverkan i "Samrådet" nått Skolverket, vilket får tolkas som att skolbiblioteken därigenom får representation. Mer än så kan inte sägas i dagsläget. Vi får vara nöjda så långt, blir min egen kommentar, så långt.
2. Vem ska äga frågan/uppdraget att hantera skolbiblioteksfrågor på KB?
Svar: Vi måste naturligtvis utgå ifrån att KB äger frågan, då uppdraget nu är ett faktum. Sen är det ändå högst angeläget att Skolverket får möjligheten att påverka i de frågor där skolbibliotek berörs, annars vore tanken med ett "Nationellt Samråd" inget annat än just - En god tanke.
3. Vad kan KB om skolbibliotek egentligen, vet någon det?
Svar: ???
4. I mitt tycke den viktigaste frågan för framtiden, och även avstampet till Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen:
Hur kommer KB' s uppdrag att gå ihop med skollagens skrivning?
Svar: Det är svårt att redan nu svara på frågan, om än inte rent omöjligt. Dels på grund av att det "lagrådsförslag" om inkludering av skolbiblioteken i Skollagen som nyligen presenterats, händelsevis inte behöver vara detsamma som det slutgiltiga beslutet (vår 2010).
Vidare måste KB och det "Nationella Samrådet" få en chans att formera sig, och just lyfta den här frågan. För det utgår jag ifrån, att så kommer att ske!
Sen ska vi inte glömma att det redan nu finns en befintlig plattform för hantering av skolbiblioteksfrågor och skolbiblioteksutveckling! Jag syftar på Skolverkets nystartade "Referensgrupp för skolbibliotek", där jag själv har den stora äran att ingå. Gruppen är definitivt en del av förberedandet i vad som komma ska, med start 2010!
Här ser jag skolbibliotekens framtid, utveckling och frågor behandlas!
Allt ska stötas och blötas - I en progressiv symbios - För skolbibliotekens bästa!
Sen ska vi för den sakens skull inte glömma - Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) och Sveriges regionala skolbiblioteksföreningar, där nationellt perspektiv kopplas samman med regional och lokal förankring, det jag så gärna betecknar som "gräsrot".
Samtliga oerhört viktiga delar i den stora helheten!
NU är jag redo att möta steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen!
Inom kort min vänner, inom kort...
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.
Låt oss därför ta en närmare titt på de frågor som ställdes, samt eventuella svar som nått oss på vägen mot Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen:
1. Om skolbiblioteksfrågor och övergripande skolbiblioteksutveckling ska ligga på KB.s bord i framtiden... Vem/vilka ska driva den utvecklingen?
Svar: Övergripande frågor och utveckling som berör Sveriges skolbibliotek ska vara en del av KB.s uppdrag, det vet vi helt säkert nu. Vi vet också att ett antal personer på KB ska ansvara för uppdraget. Dessutom ska ett Nationellt Samråd bildas, innehållande representanter från olika bibliotekstyper.
Vi vet även att en förfrågan, om medverkan i "Samrådet" nått Skolverket, vilket får tolkas som att skolbiblioteken därigenom får representation. Mer än så kan inte sägas i dagsläget. Vi får vara nöjda så långt, blir min egen kommentar, så långt.
2. Vem ska äga frågan/uppdraget att hantera skolbiblioteksfrågor på KB?
Svar: Vi måste naturligtvis utgå ifrån att KB äger frågan, då uppdraget nu är ett faktum. Sen är det ändå högst angeläget att Skolverket får möjligheten att påverka i de frågor där skolbibliotek berörs, annars vore tanken med ett "Nationellt Samråd" inget annat än just - En god tanke.
3. Vad kan KB om skolbibliotek egentligen, vet någon det?
Svar: ???
4. I mitt tycke den viktigaste frågan för framtiden, och även avstampet till Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen:
Hur kommer KB' s uppdrag att gå ihop med skollagens skrivning?
Svar: Det är svårt att redan nu svara på frågan, om än inte rent omöjligt. Dels på grund av att det "lagrådsförslag" om inkludering av skolbiblioteken i Skollagen som nyligen presenterats, händelsevis inte behöver vara detsamma som det slutgiltiga beslutet (vår 2010).
Vidare måste KB och det "Nationella Samrådet" få en chans att formera sig, och just lyfta den här frågan. För det utgår jag ifrån, att så kommer att ske!
Sen ska vi inte glömma att det redan nu finns en befintlig plattform för hantering av skolbiblioteksfrågor och skolbiblioteksutveckling! Jag syftar på Skolverkets nystartade "Referensgrupp för skolbibliotek", där jag själv har den stora äran att ingå. Gruppen är definitivt en del av förberedandet i vad som komma ska, med start 2010!
Här ser jag skolbibliotekens framtid, utveckling och frågor behandlas!
Allt ska stötas och blötas - I en progressiv symbios - För skolbibliotekens bästa!
Sen ska vi för den sakens skull inte glömma - Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) och Sveriges regionala skolbiblioteksföreningar, där nationellt perspektiv kopplas samman med regional och lokal förankring, det jag så gärna betecknar som "gräsrot".
Samtliga oerhört viktiga delar i den stora helheten!
NU är jag redo att möta steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen!
Inom kort min vänner, inom kort...
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.
onsdag 2 december 2009
Steg 1 - KB kopplas på fallet!
I morgon, onsdag 3.e december 2009, arrangerar Svensk Biblioteksförening och Kungliga Biblioteket i Stockholm - En eftermiddag med information och diskussion om Kungliga bibliotekets nya uppdrag.
Bakgrunden är ett förslag ur Kulturpropositionen som innebär att:
"KB utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag
att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen
inom vissa övergripande biblioteksfrågor."
KB.s Gunnar Sahlin och Gunilla Herdenberg kommer att presentera hur KB ska arbeta vidare med uppdraget. Ett uppdrag som plötsligt placerar biblioteksfrågan på Utbildningsdepartementet (där KB är placerat), istället för som tills nu -
på Kulturdepartementet.
Biblioteksfrågor och biblioteksutveckling!
- Kommer även skolbibliotek inkluderas i KB.s uppdrag, frågade jag Svensk Biblioteksförenings Generalsekreterare Niclas Lindberg, efter Bokmässans slut?
- Absolut, svarade Niclas. Alla bibliotekstyper i landet hamnar under KB, om förslaget går igenom. Skolbibliotek är en bibliotekstyp, och därför även en del
av uppdraget.
I Västra Götalandsregionens publikation - Framsteget special (nr.23) intervjuades just Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie på KB om det nya uppdraget. Han sa då följande:
"- Vi får se vart det hela landar. Det ligger i förslaget att koordinera hela bibliotekssektorn och KB har kompetens för det, men resursfördelningen är ju en viktig aspekt för att lyckas med ett större uppdrag. Det finns naturligtvis både
för och nackdelar med förslagen. För KB är det viktigt att hålla oss till de
centrala och viktiga frågorna. Bland annat tittar vi på en bättre samverkan när
det gäller katalogerna. Folkbiblioteken är en mer uttalad demokratisk institution. Men som informationsförmedlare kan vi alla bidra till ett starkare kunskapssamhälle och en demokratisk utveckling."
Viktigt med utökade resurser om det ska fungera, så kan svaret kanske tolkas.
Visst krävs det resurser, men i form av vad?
Om skolbiblioteksfrågor och övergripande skolbiblioteksutveckling ska ligga på KB.s bord i framtiden...
Vem/vilka ska driva den utvecklingen?
Vem ska äga frågan/uppdraget att hantera skolbiblioteksfrågor på KB?
Vad kan KB om skolbibliotek egentligen, vet någon det?
OCH SÅ...
Den viktigaste frågan av alla att ställa sig just nu!
Frågan som skapats i ljuset av Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen.
(Beslut 2010= Bakom hörnet!):
Hur kommer KB' s uppdrag att gå ihop med skollagens skrivning?
Svaren på ställda frågor. Var är de nu då, undrar ni?
Det vet ingen...
...Inte än!
Morgondagens arrangemang: Bättre stöd och samverkan - Nationell bibliotekspolitik - från ord till handling är fullbokat,
vilket i sig redan säger en hel del omkring aktualiteten av uppdraget.
OCH så mycket kan jag lova er - Representation från skolbiblioteksvärlden,
den finns imorgon. Lita på det!
Jag ber därför om att få återkomma omkring svaren på ställda frågor!
... När nu KB kopplas på fallet!
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst
Bakgrunden är ett förslag ur Kulturpropositionen som innebär att:
"KB utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag
att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen
inom vissa övergripande biblioteksfrågor."
KB.s Gunnar Sahlin och Gunilla Herdenberg kommer att presentera hur KB ska arbeta vidare med uppdraget. Ett uppdrag som plötsligt placerar biblioteksfrågan på Utbildningsdepartementet (där KB är placerat), istället för som tills nu -
på Kulturdepartementet.
Biblioteksfrågor och biblioteksutveckling!
- Kommer även skolbibliotek inkluderas i KB.s uppdrag, frågade jag Svensk Biblioteksförenings Generalsekreterare Niclas Lindberg, efter Bokmässans slut?
- Absolut, svarade Niclas. Alla bibliotekstyper i landet hamnar under KB, om förslaget går igenom. Skolbibliotek är en bibliotekstyp, och därför även en del
av uppdraget.
I Västra Götalandsregionens publikation - Framsteget special (nr.23) intervjuades just Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie på KB om det nya uppdraget. Han sa då följande:
"- Vi får se vart det hela landar. Det ligger i förslaget att koordinera hela bibliotekssektorn och KB har kompetens för det, men resursfördelningen är ju en viktig aspekt för att lyckas med ett större uppdrag. Det finns naturligtvis både
för och nackdelar med förslagen. För KB är det viktigt att hålla oss till de
centrala och viktiga frågorna. Bland annat tittar vi på en bättre samverkan när
det gäller katalogerna. Folkbiblioteken är en mer uttalad demokratisk institution. Men som informationsförmedlare kan vi alla bidra till ett starkare kunskapssamhälle och en demokratisk utveckling."
Viktigt med utökade resurser om det ska fungera, så kan svaret kanske tolkas.
Visst krävs det resurser, men i form av vad?
Om skolbiblioteksfrågor och övergripande skolbiblioteksutveckling ska ligga på KB.s bord i framtiden...
Vem/vilka ska driva den utvecklingen?
Vem ska äga frågan/uppdraget att hantera skolbiblioteksfrågor på KB?
Vad kan KB om skolbibliotek egentligen, vet någon det?
OCH SÅ...
Den viktigaste frågan av alla att ställa sig just nu!
Frågan som skapats i ljuset av Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen.
(Beslut 2010= Bakom hörnet!):
Hur kommer KB' s uppdrag att gå ihop med skollagens skrivning?
Svaren på ställda frågor. Var är de nu då, undrar ni?
Det vet ingen...
...Inte än!
Morgondagens arrangemang: Bättre stöd och samverkan - Nationell bibliotekspolitik - från ord till handling är fullbokat,
vilket i sig redan säger en hel del omkring aktualiteten av uppdraget.
OCH så mycket kan jag lova er - Representation från skolbiblioteksvärlden,
den finns imorgon. Lita på det!
Jag ber därför om att få återkomma omkring svaren på ställda frågor!
... När nu KB kopplas på fallet!
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst
torsdag 19 november 2009
Är du sugen på att läsa något historiskt?
I höst har det kommit flera bra historiska ungdomsböcker.
I Elvira Birgitta Holms augustnominerade "Månskensvargen" möter vi den 15-åriga Ylva. Hon lever i Sverige år 1350 när pesten härjar som värst. Hon kommer hem efter att ha vallat korna och ser då sin farmor sitta utanför huset. Bredvid henne ligger livlösa kroppar, medlemmar ur Ylvas familj. Ylva blir uppmanad att omedelbart ge sig av ut i skogen. Risken för smitta är stor. Ylvas enda sällskap är till att börja med hennes hund. Samtidigt blir en ung pojke, Mikael, vittne till hur hans far blir halshuggen. Den traumatiska upplevelsen gör honom stum. Mikael kommer så småningom till fastlandet och hans väg korsar Ylvas. Hon är tveksam till vem eller vad Mikael är. En stum varelse av något slag, är han en riktig människa? En omfångsrik bok som ändå är ganska lättläst genom korta kapitel och luftig text, gör den tillgänglig för många. En spännande och poetisk läsupplevelse som ställer universella frågor.
I Elvira Birgitta Holms augustnominerade "Månskensvargen" möter vi den 15-åriga Ylva. Hon lever i Sverige år 1350 när pesten härjar som värst. Hon kommer hem efter att ha vallat korna och ser då sin farmor sitta utanför huset. Bredvid henne ligger livlösa kroppar, medlemmar ur Ylvas familj. Ylva blir uppmanad att omedelbart ge sig av ut i skogen. Risken för smitta är stor. Ylvas enda sällskap är till att börja med hennes hund. Samtidigt blir en ung pojke, Mikael, vittne till hur hans far blir halshuggen. Den traumatiska upplevelsen gör honom stum. Mikael kommer så småningom till fastlandet och hans väg korsar Ylvas. Hon är tveksam till vem eller vad Mikael är. En stum varelse av något slag, är han en riktig människa? En omfångsrik bok som ändå är ganska lättläst genom korta kapitel och luftig text, gör den tillgänglig för många. En spännande och poetisk läsupplevelse som ställer universella frågor.
I "Alhambra" låter Kirsten Boie den unge Boston göra en tidsresa. Han åker på språkresa med sin klass till Alhambra. En eftermiddag på marknaden får han syn på en vacker kakelplatta som han tänker köpa med sig till sin mamma. Det är när Boston vidrör plattan som han förflyttar sig bakåt i tiden till år 1492. Omtumlad, illamående och med huvudvärk sätter han sig upp och ser att han inte riktigt känner igen sig. Vissa saker ser ut som dem han har sett, men människornas kläder gör att funderar på om det är maskerad. Ganska snart förstår han att han vistas i en annan tid. En tid när morerna har överlämnat makten till Ferdinand och Isabella, när det judiska folket fördrivs ifrån Alhambra och när Columbus kämpar för att få göra sin historiska sjöfärd. En bra historielektion och en fascierande skildring av ett numera populärt turistmål.
År 1586 lever Elizabeth Dyer ett utsatt liv i Storbritannien. Det är klappjakt på katoliker och Elizabeths familj tillhör katolikernas skara. Vid en vandring i skogen stöter Elizabeth på en märklig varelse. Det ser ut som en flicka men hennes hud är grön. När Elizabeth räcker en bit bröd till flickan, tar hon emot den. Det blir inledningen till en djup vänskap mellan Elizaberth och Isabella. Elizabeths familj lever under stor press när hennes storebror kommer hem med en katolsk präst till familjens hus. Han ber dem gömma undan prästen tills vidare. Elizabeth kallas då till en rik kvinna i trakten. Hennes man är för tillfället bortrest och hon vill ha Elizabeth som sällskapsdam. Det är inte första gången det händer, men den här gången är tillfället illa valt.En mycket spännande och engagerande ungdomsroman som också innehåller en del magiska inslag.
Mats Wahl skriver i sin nya bok om hur Robin Locksley blev Robin Hood. Sheriffens män har fört bort Robins syster. Det finns vittnen och Robins far ger sig ut för att leta. När fadern fängslas påverkar det Robin starkt. Han har tidigare varit bra på att hantera pil och båge och nu kanske han kan få användning för det på ett ännu bättre sätt. Mats Wahl skildrar 1100-talets England med människor som lever under stark press med anledning de höga skatterna. Trots att berättelsen om Robin Hood skildrats så många gånger tidigare lyckas Mats Wahl att få nytt liv i berättelsen. Han skildrar Marion på ett nytt sätt och framhåller också Robins mamma som en stark karaktär. Mats Wahls språk är dessutom mycket vackert, en njutning!
Christina Wedenmark
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)