måndag 29 mars 2010
KB VAR I STAN!
Frågor om skolbibliotek ställdes, svar och kommentarer gavs. Om vad?
Inledningsvis kan nämnas att Stenhammarsalen på Göteborgs Stadsmuseum var ungefär halvfull, vilket betyder en publik på runt 100 personer. En publik som under den första timmen, av två (10-12), fick ta del av information om Kungliga Bibliotekets (KB) nya uppdrag:
- Att driva biblioteksfrågor på nationell nivå.
- Att främja biblioteksutveckling för samtliga av landets bibliotekstyper,
bland annat skolbibliotek.
För full information om uppdraget: http://planarbete.kb.se/
Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie, samt ytterligare två kollegor från KB (Barbro Thomas och Mats Herder) utgjorde under passet panel för det utannonserade dialogmötet. De ställde inför dagen fyra centrala frågor:
• Vilka områden är lämpliga för nationell samverkan och samordning?
• Hur kan KB utnyttja sin erfarenhet från samverkan inom universitetsvärlden?
• Vilka extra resurser och nya kompetenser behövs?
• Hur ska inflytandestrukturen se ut?
Om första halvan av dialogmötet, utifrån skolbiblioteksperspektiv, kan bland annat sägas följande:
Skolbiblioteken (som ny bibliotekstyp för KB), kom att återkomma, under bara den första timmen av passet, i snitt en gång var 10e minut! Skolbiblioteken kallades en hjärtefråga, en bibliotekstyp som måste lyftas och sättas fokus på och så vidare...
En rapport hade redan tidigare nått mig om att motsvarande dialogmöte i Stockholm uteslutande handlat om skolbibliotek, därför hade jag stora förväntningar på mötet.
Något som är och har varit inför uppdraget, har varit den Samrådsgrupp (se länk ovan) som av KB själva instiftats, och som i veckan hade sitt andra och sista möte. Motivet till bildandet av gruppen har för KB varit att få klargjort vad som är att prioritera i uppdraget, och att ställning till hur resurser ska fördelas.
Skolbiblioteken har fått representation genom Skolverkets Anette Holmqvist, som också, tillsammans med sin kollega Inger Tinglev, står bakom uppstarten av Skolverkets referensgrupp för Skolbibliotek, där undertecknad representerar Västra Sverige.
Det är av betydelse för dialogmötets efterföljande frågestund att känna till nämnda bakgrund, då en av två frågor/kommentarer handlar om just referensgruppen på Skolverket.
Men den första kommentaren med efterföljande fråga (som jag inte kunde sitta tyst med), bottnar sig i ett uttalande från panelen, som hävdar att skolbiblioteken praktiskt taget tagits upp vid varje dialogmöte. Barbro Thomas beskriver det så här:
- När vi nu fått en extra budget (siffrorna 8-10 miljoner är enligt panelen en trolig summa) att använda för prioriterade bibliotekstyper, så har det setts som att det ska hällas en hel hög med pengar över skolbiblioteken och att KB i princip ska rädda skolbiblioteken. Men det ska man ha klart för sig, att det kommer aldrig att ske. Inte på det sättet.
Gunnar Sahlin kommenterar saken vidare.
- Det kanske egentligen inte behöver läggas pengar på skolbiblioteken alls. Det kanske löser sig ändå.
När frågestunden är igång, och kulturförespråkare, folkbiblioteksanhängare med flera luftat sig (mycket handlar om oro, invändningar, kritik och frågetecken) så för jag skolbiblioteken på tal.
Efter en presentation, där beröringspunkter som just Anette Holmqvist, Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek, Nationella Skolbiblioteksgruppen och Skolbibliotek Väst leder till nickningar bland panelmedlemmarna, ber jag att få ta tillfället i akt och klargöra att det krävs en nyansering av det olyckliga uttalandet om ”pengarpåsar över skolbiblioteken”. Jag menar att det är ett direkt opassande utfall, och att de som seriöst driver skolbiblioteksfrågor idag aldrig kommer att stå bakom den typen av retorik. Nu har nickningarna bytts ut mot leenden och tystnad råder i salen.
Jag ber Gunnar Sahlin att förtydliga sitt uttalande om att det kanske inte behövs läggas pengar på skolbiblioteken.
- Jag anser det först och främst vara skolpolitikers ansvar att ge de medel som krävs, så att skolbiblioteken får en chans att höja sig som den verksamhet av skolan de egentligen är. Skolpolitiker har tidigare inte brytt sig om skolbiblioteken. Men när det nu händer saker på området, då måste de bestämma sig. På alla nivåer. Regering och kommuner. Jan Björklund, Cecilia Wikström med flera driver nu frågan framåt och då gäller det att vara med. Här måste bara kommunerna bestämma sig, och det en gång för alla.
En av de övriga panelmedlemmarna lägger också till vikten av att en definition av skolbiblioteksverksamheten sker, liksom en grundlig översyn av bemanningsbehoven.
Känns det här igen, eller vad?
Jag kommenterar nu återigen Skolverket (vilka av panelen lovordas gång efter annan, då Skolverket, liksom Statens kommuner och landsting SKL, varit mycket aktiva i Kbs samrådsgrupp), och referensgruppen för skolbibliotek. Jag gör klart att det vore högst önskvärt om KB på något sätt kunde samarbeta, eller kanske ingå i referensgruppen. Nu nickas det för fullt igen!
Kommentarerna från panelen blir att de noterar förslaget och tar det med sig från mötet. De gör även klart att de kommer att göra allt de kan för att hitta bra vägar till samverkan.
Avslutningsvis kan nämnas att Gunnar Sahlin återigen tar till orda och nu är han ordentligt engagerad, något han också gör klart för publiken och samtidigt ursäktar sig för (skratt från publiken).
- Jag vet att Sverige sjunkit i ranking på världslistan över läskunnighet. Det är något som inte kan accepteras. Här ska skolbiblioteken spela en klar roll framöver. Jag vill återigen betona vikten av att skolbiblioteksverksamheten lyfts fram som en pedagogisk verksamhet. Bland annat måste informationssökning ingå i verksamheten om det ska bli kvalité i lärandet.
Nu är det jag som sitter och nickar. Det finns inget mer att tillägga, så jag säger:
- Gott och tack!
SÅÅÅ... Nästa steg för KB är att bilda en grupp för skolbibliotek!
Fortsättning följer…
Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.
lördag 27 mars 2010
Inom kort...
Inom kort:
En rapport om KBs nya uppdrag, direkt från det dialogmöte
som gjorde nedslag i Göteborg i veckan.
Frågor om skolbibliotek ställdes, svar och kommentarer gavs. Om vad?
Inom kort, inom kort...
Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst
tisdag 29 december 2009
Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen!
Låt oss därför ta en närmare titt på de frågor som ställdes, samt eventuella svar som nått oss på vägen mot Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen:
1. Om skolbiblioteksfrågor och övergripande skolbiblioteksutveckling ska ligga på KB.s bord i framtiden... Vem/vilka ska driva den utvecklingen?
Svar: Övergripande frågor och utveckling som berör Sveriges skolbibliotek ska vara en del av KB.s uppdrag, det vet vi helt säkert nu. Vi vet också att ett antal personer på KB ska ansvara för uppdraget. Dessutom ska ett Nationellt Samråd bildas, innehållande representanter från olika bibliotekstyper.
Vi vet även att en förfrågan, om medverkan i "Samrådet" nått Skolverket, vilket får tolkas som att skolbiblioteken därigenom får representation. Mer än så kan inte sägas i dagsläget. Vi får vara nöjda så långt, blir min egen kommentar, så långt.
2. Vem ska äga frågan/uppdraget att hantera skolbiblioteksfrågor på KB?
Svar: Vi måste naturligtvis utgå ifrån att KB äger frågan, då uppdraget nu är ett faktum. Sen är det ändå högst angeläget att Skolverket får möjligheten att påverka i de frågor där skolbibliotek berörs, annars vore tanken med ett "Nationellt Samråd" inget annat än just - En god tanke.
3. Vad kan KB om skolbibliotek egentligen, vet någon det?
Svar: ???
4. I mitt tycke den viktigaste frågan för framtiden, och även avstampet till Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen:
Hur kommer KB' s uppdrag att gå ihop med skollagens skrivning?
Svar: Det är svårt att redan nu svara på frågan, om än inte rent omöjligt. Dels på grund av att det "lagrådsförslag" om inkludering av skolbiblioteken i Skollagen som nyligen presenterats, händelsevis inte behöver vara detsamma som det slutgiltiga beslutet (vår 2010).
Vidare måste KB och det "Nationella Samrådet" få en chans att formera sig, och just lyfta den här frågan. För det utgår jag ifrån, att så kommer att ske!
Sen ska vi inte glömma att det redan nu finns en befintlig plattform för hantering av skolbiblioteksfrågor och skolbiblioteksutveckling! Jag syftar på Skolverkets nystartade "Referensgrupp för skolbibliotek", där jag själv har den stora äran att ingå. Gruppen är definitivt en del av förberedandet i vad som komma ska, med start 2010!
Här ser jag skolbibliotekens framtid, utveckling och frågor behandlas!
Allt ska stötas och blötas - I en progressiv symbios - För skolbibliotekens bästa!
Sen ska vi för den sakens skull inte glömma - Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) och Sveriges regionala skolbiblioteksföreningar, där nationellt perspektiv kopplas samman med regional och lokal förankring, det jag så gärna betecknar som "gräsrot".
Samtliga oerhört viktiga delar i den stora helheten!
NU är jag redo att möta steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen!
Inom kort min vänner, inom kort...
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.
onsdag 2 december 2009
Steg 1 - KB kopplas på fallet!
Bakgrunden är ett förslag ur Kulturpropositionen som innebär att:
"KB utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag
att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen
inom vissa övergripande biblioteksfrågor."
KB.s Gunnar Sahlin och Gunilla Herdenberg kommer att presentera hur KB ska arbeta vidare med uppdraget. Ett uppdrag som plötsligt placerar biblioteksfrågan på Utbildningsdepartementet (där KB är placerat), istället för som tills nu -
på Kulturdepartementet.
Biblioteksfrågor och biblioteksutveckling!
- Kommer även skolbibliotek inkluderas i KB.s uppdrag, frågade jag Svensk Biblioteksförenings Generalsekreterare Niclas Lindberg, efter Bokmässans slut?
- Absolut, svarade Niclas. Alla bibliotekstyper i landet hamnar under KB, om förslaget går igenom. Skolbibliotek är en bibliotekstyp, och därför även en del
av uppdraget.
I Västra Götalandsregionens publikation - Framsteget special (nr.23) intervjuades just Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie på KB om det nya uppdraget. Han sa då följande:
"- Vi får se vart det hela landar. Det ligger i förslaget att koordinera hela bibliotekssektorn och KB har kompetens för det, men resursfördelningen är ju en viktig aspekt för att lyckas med ett större uppdrag. Det finns naturligtvis både
för och nackdelar med förslagen. För KB är det viktigt att hålla oss till de
centrala och viktiga frågorna. Bland annat tittar vi på en bättre samverkan när
det gäller katalogerna. Folkbiblioteken är en mer uttalad demokratisk institution. Men som informationsförmedlare kan vi alla bidra till ett starkare kunskapssamhälle och en demokratisk utveckling."
Viktigt med utökade resurser om det ska fungera, så kan svaret kanske tolkas.
Visst krävs det resurser, men i form av vad?
Om skolbiblioteksfrågor och övergripande skolbiblioteksutveckling ska ligga på KB.s bord i framtiden...
Vem/vilka ska driva den utvecklingen?
Vem ska äga frågan/uppdraget att hantera skolbiblioteksfrågor på KB?
Vad kan KB om skolbibliotek egentligen, vet någon det?
OCH SÅ...
Den viktigaste frågan av alla att ställa sig just nu!
Frågan som skapats i ljuset av Steg 2 - Skolbiblioteken in i Skollagen.
(Beslut 2010= Bakom hörnet!):
Hur kommer KB' s uppdrag att gå ihop med skollagens skrivning?
Svaren på ställda frågor. Var är de nu då, undrar ni?
Det vet ingen...
...Inte än!
Morgondagens arrangemang: Bättre stöd och samverkan - Nationell bibliotekspolitik - från ord till handling är fullbokat,
vilket i sig redan säger en hel del omkring aktualiteten av uppdraget.
OCH så mycket kan jag lova er - Representation från skolbiblioteksvärlden,
den finns imorgon. Lita på det!
Jag ber därför om att få återkomma omkring svaren på ställda frågor!
... När nu KB kopplas på fallet!
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst
torsdag 19 november 2009
Är du sugen på att läsa något historiskt?
I Elvira Birgitta Holms augustnominerade "Månskensvargen" möter vi den 15-åriga Ylva. Hon lever i Sverige år 1350 när pesten härjar som värst. Hon kommer hem efter att ha vallat korna och ser då sin farmor sitta utanför huset. Bredvid henne ligger livlösa kroppar, medlemmar ur Ylvas familj. Ylva blir uppmanad att omedelbart ge sig av ut i skogen. Risken för smitta är stor. Ylvas enda sällskap är till att börja med hennes hund. Samtidigt blir en ung pojke, Mikael, vittne till hur hans far blir halshuggen. Den traumatiska upplevelsen gör honom stum. Mikael kommer så småningom till fastlandet och hans väg korsar Ylvas. Hon är tveksam till vem eller vad Mikael är. En stum varelse av något slag, är han en riktig människa? En omfångsrik bok som ändå är ganska lättläst genom korta kapitel och luftig text, gör den tillgänglig för många. En spännande och poetisk läsupplevelse som ställer universella frågor.
I "Alhambra" låter Kirsten Boie den unge Boston göra en tidsresa. Han åker på språkresa med sin klass till Alhambra. En eftermiddag på marknaden får han syn på en vacker kakelplatta som han tänker köpa med sig till sin mamma. Det är när Boston vidrör plattan som han förflyttar sig bakåt i tiden till år 1492. Omtumlad, illamående och med huvudvärk sätter han sig upp och ser att han inte riktigt känner igen sig. Vissa saker ser ut som dem han har sett, men människornas kläder gör att funderar på om det är maskerad. Ganska snart förstår han att han vistas i en annan tid. En tid när morerna har överlämnat makten till Ferdinand och Isabella, när det judiska folket fördrivs ifrån Alhambra och när Columbus kämpar för att få göra sin historiska sjöfärd. En bra historielektion och en fascierande skildring av ett numera populärt turistmål.
År 1586 lever Elizabeth Dyer ett utsatt liv i Storbritannien. Det är klappjakt på katoliker och Elizabeths familj tillhör katolikernas skara. Vid en vandring i skogen stöter Elizabeth på en märklig varelse. Det ser ut som en flicka men hennes hud är grön. När Elizabeth räcker en bit bröd till flickan, tar hon emot den. Det blir inledningen till en djup vänskap mellan Elizaberth och Isabella. Elizabeths familj lever under stor press när hennes storebror kommer hem med en katolsk präst till familjens hus. Han ber dem gömma undan prästen tills vidare. Elizabeth kallas då till en rik kvinna i trakten. Hennes man är för tillfället bortrest och hon vill ha Elizabeth som sällskapsdam. Det är inte första gången det händer, men den här gången är tillfället illa valt.En mycket spännande och engagerande ungdomsroman som också innehåller en del magiska inslag.
Mats Wahl skriver i sin nya bok om hur Robin Locksley blev Robin Hood. Sheriffens män har fört bort Robins syster. Det finns vittnen och Robins far ger sig ut för att leta. När fadern fängslas påverkar det Robin starkt. Han har tidigare varit bra på att hantera pil och båge och nu kanske han kan få användning för det på ett ännu bättre sätt. Mats Wahl skildrar 1100-talets England med människor som lever under stark press med anledning de höga skatterna. Trots att berättelsen om Robin Hood skildrats så många gånger tidigare lyckas Mats Wahl att få nytt liv i berättelsen. Han skildrar Marion på ett nytt sätt och framhåller också Robins mamma som en stark karaktär. Mats Wahls språk är dessutom mycket vackert, en njutning!
Christina Wedenmark
måndag 28 september 2009
Mässan är över säger de...
Sex dagar av Mässa. Så ser facit ut efter att Skolbiblioteksföreningarnas monter Skolbibliotek.se E02:01 nu är tömd och lämnad för demontering.
Midnatt. Sjätte mässdagen. Allt är tyst. För första gången på väldigt länge!
Det är en nästintill spöklik känsla att röra sig i kadavret av Bokmässan, när jag på måndag förmiddag kommer in till vad som bara för några timmar sen, var den livfulla plats, som under fem dagar varit vårt hem i E-Hallen.
Året 2009. Det året vi äntligen fick vår egen monter på Bokmässan i Göteborg.
Kadavret ja!
Väggar är ryckta ur sitt sammanhang, burkar, emballage, kvarlämnade skyltar, truckar, kablar, trötta utställare som packar ihop det sista av sitt montermaterial. Kundvagnen från Focus får fungera som transportfordon när jag kryssar över det mattlösa golvet. Det slamrar och ekar i den övergivna mässhallen. Som ett oformligt skelett. Lämnat åt sitt öde. Dammigt och fult!
Jag parkerar kundvagnen utanför Service Center. Jag nickar åt den ensamma kvinnan som bemannar sekretariatets nu enda öppna disk (igår var tio diskar öppna samtidigt). Jag förser mig med en sista kopp gratiskaffe i utställarnas lounge.
En lounge för utställare - Tömd på utställare!
Nu är det truckförare, monterdemonterare, hantverkare och snickare som fyller loungen. Lugnet är borta. Skrytsamma historier om helgens bravader haglar genom rummet, på en blandning av stockholmska och göteborgska dessutom. Surrealistiskt!
Ingenting av den speciella atmosfär som dominerat i rummet under mässdagarna finns kvar.
Det är själlöst och dött.
Det är dags att släppa taget.
Dags att kliva ut till verkligheten igen.
Ut till hets och vardag!
Det är också dags att för första gången få suga på den efterlängtade Mässkaramellen.
En god, välfylld arom av tillfredsställelse över en oerhört lyckad tid.
Framtidstro och ljumma vindar för oss vidare - På väg mot etablering av skolbiblioteken i vårt land.
Föreningarna har en gång för alla bestämt sig för att tillsammans bli starka.
Vara en KRAFT att räkna med.
En KRAFT för framtiden.
Framtidens Skolbibliotek!
Nu är det bara efterarbetet kvar...
Kvitton, fakturor, teknisk utrustning, programvaror, kartonger med foldrar, kablar, överblivna entrébiljetter, utvärderingsmaterial, tackbrev, medlemsregisteringar, attesteringar, telefonsamtal, mejlhantering, kom-ihåg listor...
Sex dagar räcker inte långt. Ett par dagar till behövs säkerligen innan mässan är helt avklarad...
För den här gången!
MEN mitt i allt material framför den påslagna datorn, är det ett dokument som sticker ut lite extra!.
Brevet med bekräftelsen på inlämnad anmälan om monter för Skolbibliotek.se - Bokmässan 2010.
September 2010, i E-Hallen. Vi ses då!
/Mässhälsningar: Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst & Monteransvarig på Bokmässan 2009.
lördag 26 september 2009
Maskerad på Mässan?
Lördagens mest minnesvärda händelse (förutom att Jan Eliasson med raska kliv passerar vår monter Skolbiliotek.se, varvid jag tänker - Undrar om det inte är han som är gäst i Här är ditt liv ikväll ändå), måste ändå vara följande gripande scen:
Efter att ha riggat teknik för en monterpunkt i Skolbiliotek.se, tar jag min dotter (snart fem år), och dagen till ära med pappa på den stora Bokmässan, med mig till Service Center (Utställarnas Moderskepp).
Jag tar mig en kopp kaffe i utställarnas lounge. Min dotter tar tillfället i akt att ta för sig ur de kaklådor som står uppdukade mitt i loungen.
Inget fel med det... Det är ju lördag!
Vi slår oss ned ute i Service Centers vänthall. Lugnet sprider sig.
Det är riktigt Skönt!
In i lokalen kommer två uniformerade poliser. En av poliserna slår sig ned bredvid vårt bord.
Min dotter äter kakor och dricker vatten...
Mmm, tänker jag. Det är väl inte en så stor grej för henne, det här med poliser och batonger och sånt där. Sånt som vi killar lät oss imponeras av som barn.
Fel, fel, fel. Fullständigt fel!
Plötsligt "fryser" min dotter. Munnen är öppen. Kakan har fastnat i handen...
Min dotter är som förtrollad.
Efter ett tag vrider hon blicken mot mig, fortfarande med vidöppen mun. Hon söker bekräftelse.
Mmm, säger jag. Det är riktiga poliser. De jobbar här, så det inte händer några dumheter på Mässan.
Min dotter fortsätter tyst att storögt studera de bägge poliserna.
Inget mer händer egentligen...
Inte förrän vi sitter i bilen på vägen hem.
Då hör jag hur min dotter självmant vidrör ämnet - Poliserna på Mässan.
Jadu, nu har du till och med sett riktiga poliser idag, hasplar jag ur mig.
Det blir tyst någon sekund.
Min dotter skrattar till, och så kommer det:
Nää Pappa. Det där var inga riktiga poliser förstår du väl.
De var bara utklädda!
Och så måste det naturligtvis vara! Om inte annat rimmar det faktiskt rätt så väl med resten av uppvisningen på golvet i mässhallarna idag. För inte kan väl ett sånt spektakel vara på riktigt?
/Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.